Två veckor tills jullov, har mycket att göra men samtidigt inte. Har just nu på sekunden en stark känsla utav att vilja slita av mig håret, har ni någonsin känt så förut? Har såna blandade känslor mellan ilska, frustrationer, saknad, glädje, förväntningar, ledsamhet, ensamhet som jag inte vet vart jag ska göra av. Slita av håret känns inte som en direkt bra idé men ibland den enda någorlunda fungerande idén. Eller krypa ur kroppen, krypa ur kroppen skulle vara riktigt skönt. 

Ligger och stirrar på min julstjärna, inte ens den hänger rakt utan är lika sne som allt annat i vardagen. Jag behöver en rak vardag, inte sne, det fungerar inte. Undrar om det går att undersöka exakt allt man lider av... Själv tror jag systemet skulle krascha vid min undersökning, känner mig som ett psykfall. Och ja jag tycker om att googla mina symtom, kanske inte det bästa...

Slita av håret eller sova är en svår fråga just nu, vill sova men är inte trött, vill inte slita av håret men kroppen vill det.